Live like a Mp

Det handlar om något betydligt värre och mer kontroversiellt – att leva som en miljöpartist. Typ.
Då måste jag först klargöra att jag vanligtvis inte bekänner mig som miljöpartist. Jag hamnar oftare i den där ospännande mittfåran som egentligen tycker nästan lika om allt, oavsett om de regerar med vänster eller höger. Men det som på senare tid fått mig intresserad av att tänka i liknande banor som Miljöpartiet brukar propagera för, är framförallt deras uppriktiga syn på miljö, hållbarhet och planetens framtid, och då främst av två anledningar:

1. Konservativa män i övre medelåldern brukar vanligtvis avsky Miljöpartiet och påstå att “de vill förflytta oss alla direkt tillbaka till stenåldern”. Hela det resonemanget brukar vila på att skatten på bensin/diesel har höjts med några tioöringar. Är det verkligen så? Jag ser det snarare som en personlig utmaning.
2. När jag tänker efter så försöker redan jag, och min familj, att vara goda medborgare som tänker miljö och hållbarhet i mycket av det vi gör. Men kan vi lära och anpassa oss att bli ännu bättre? Klart vi kan!

Vart står jag/vi då?…
Min egen bakgrund är att ha blivit itutad redan i Mulleskolan att inte kasta skräp på marken, utan istället uppskatta naturen utan att lämna efter sig några spår. Ett långsiktigt och modernt tänk redan då, alltså. I grundskolan fick vi höra om miljöförstöring och se obehagliga bilder på “smog” som då drabbade framförallt storstäderna i koleldande länder. Vi hade dessutom en oljekris i mitten på sjuttiotalet, som fick oss att förstå att den så småningom kommer att ta slut. Plus, att oljan utnyttjas som påtryckning ifrån länder med styren som inte alls är så sympatiska. Strax efter tog jag också ställning mot kärnkraft, då jag lärt mig på fysiklektionen att plutonium har en halveringstid på nästan 25 000 år. Det argumentet räckte för mig, även om jag kanske har vacklat något genom åren. Tjernobyl är också en stark orsak till vi borde hitta andra bättre och säkrare alternativ. Nästa decennium var det valar, varg och pilgrimsfalk som påkallade min uppmärksamhet och jag blev medlem i både Naturskyddsföreningen och Greenpeace under några år. På nittiotalet fick vi egna barn som var mycket utomhus på för- och småskolan i Hemlingby, liksom att vi alltid ägnade oss åt friluftsliv hos mormor och morfar i Västerbotten. Lite tillbaka till min egen uppväxt och de grundvärderingarna. Mitt företag Ruta fem multimedia producerade också en miljöpresentation – Agenda 21 – åt sju kommunala förvaltningar och bolag i Gävle. Vi som producerade lärde oss jättemycket av den.
På den här sidan sekelskiftet har familjen Magnusson främst satsat på energi, återvinning, kost och även funderat kring transporter. Jag tror att de flesta barnfamiljer aktivt försöker tänka på hur man hushåller med jordens resurser. Med egna barn blir dåliga beteende och framtida hot betydligt mer självklara.

Min ambition är att framöver beskriva och lista olika problemområden i vardagslivet. Dels vad jag/vi redan har gjort under de senaste 15-20 åren men också ta reda på vad vi kan göra mer. Alltifrån att ha fina mål och intentioner till att verkligen förändra och ställa om.

PS. Det är visserligen 1-a april idag men jag menar ändå vad jag påstår och utlovar. DS.