Att ärva och att köpa begagnat
Personligen har jag blandade känslor inför second hand och återbruk. Inte alls fenomenet i sig, utan snarare att jag själv inte attraheras av att skaffa saker som någon annan redan har använt. Jag är imponerad över människor som springer på loppisar, auktioner och second hand-butiker för att hitta unika föremål, fynda och att samtidigt förhindra onödig konsumtion.
Men där är inte jag. Inte heller någon annan i vår familj. Vi har istället varit duktiga på att låta våra söner ärva kläder, cyklar, skidor mm och när båda haft dem har vi sålt dem på Blocket. Eller som nu på senare år – pappa (d v s jag) kan ta över dem. Åtminstone några finare plagg/prylar som riskerar att bli liggade. Men ingen i vår familj skulle ens drömma om att leta efter eller köpa begagnade kläder. Det har aldrig hänt och kommer knappast heller aldrig att inträffa framöver.
Men ingen regel utan undantag
Trots allt har vi varit på loppis. Typ, fem gånger på tjugofem år. Oftast är det bara “skräp” som möjligen kunde leda till att man släpade hem ännu fler saker som inte blir använda. Men vid ett av tillfällena gjorde vi faktiskt ett fynd, eller snarare två.
Bilden visar två shakers. Den mindre är nyköpt och kostade 395 kr på Cervera. Bara någon månad senare hamnade vi på en loppis i Bergby, strax norr om Gävle. Där sprang jag på den vänstra shakern på bilden. En shaker som sannolikt producerats vid den tid när man strävade efter att göra så bra redskap som möjligt med längsta möjliga livslängd. Snacka om skillnad!
Förutom att funktionen är bättre (hällsilen och passform) så är den tung, gedigen och ligger mycket bra i händerna. Det är klasskillnad som natt och dag. Det blir heller inte sämre av att den kostade 40(!) kr.
Det andra fyndet vi gjorde vid samma tillfälle är det sideboard i teak som syns under. Precis ett sådär lågt och långsmalt med runda ben som många har letat efter de senaste 5-10 åren. Vi gav 500 kr och använder den fortfarande som en praktisk möbel i vårt hem. Passar ihop med köksbordet som är från 50-talet. Bordet är byggt av Edsby Möbler och har tidigare ägts och använts av svärföräldrarna i Norrland. Sedär igen! Vi har alltså några få begagnade prylar i vårt i övrigt IKEA- och MIO-dominerade hem.
Annars är vår konsumtionsstrategi att köpa så pass bra prylar av hög kvalitet att de har ett andrahandsvärde när vi har lessnat på dem. Som Grynet brukade säga “- Ta inte skit!”. Vilket jag snor och ändrar till “- Köp inte skit!”. Köp dyrt, men bra.
Ursprunget till det här inlägget kommer från experimentet Live like a MP.
